Paradigmskifte inom fordonsteknologin

Inom bilindustrin sker ett drastiskt pardigmskifte. Vem kommer att leda forskning, produktutveckling och tillverkning av framtidens fordon? Är det batteritillverkarna eller energibranschen som tar över? Blir vissa biltillverkare rent av underleverantörer till kraftbolag och batteritillverkare? Kan till exempel Gotland driva sin vagnpark med vindkraft? Kan elbilar och intelligenta hushåll vara lösningen till den låga kabelkapaciteten på ön? Kan nätverkets kabelkapacitet kompenseras med ett så kallat intelligent nätverk (intelligent grid)? Kan ägare till plug-in elbilar bli både köpare och säljare, dvs både kunder och distributörer av el?

För mig är de flesta av ovan frågor retoriska och självklara. Från ett lokalt perspektiv är jag övertygad om att Gotland kan bli en av de ledande aktörerna i konvertering av sin vagnpark till eldrivet och därmed skapa ett enormt mervärde på flera fronter – men då är det bråttom. Hawaii ligger redan före, likaså Israel, San Francisco-området i Kalifornien, London, Danmark, m.fl. Ett stort mervärde för Gotland är möjligheten att utnyttja vindkraften, en hållbar energiresurs som ofta skapar extrakapacitet som inte går att kanalisera till kraftnätet.

Den huvudsakliga orsaken till bilindustrins problem – speciellt i Nordamerika – är inte finanskrisen eller den resulterande allvarliga lågkonjunkturen. Snarare är det frågan om en saknad av strategsik insikt, ett antal kostsamma beslut och kortsiktigt tänkande av biltillverkarnas ledning som ligger bakom. De så kallade “the big three” – GM, Ford och Chrysler – har kört på svag is sedan länge. På knakande is är den finansiella stöten det slutliga knock-out slaget som kommer att få den svaga isen att bryta. Att försöka rädda GM, Ford och Chrysler med de tilltänkta 25 miljarder dollar räcker inte. Dessa pengar är bortkastade utan en stringent plan, en plan som inte finns. Även pensionsfonderna och kostnadsstukturen tynger ned mot isen. Arbetarna vill inte ens gå ner till samma kompensationsnivå som Toyotas motsvarande anställda i USA. Den korta och kalla simturen närmar sig USA:s bilindustri och dess underleverantörer världen över, tyvärr.

Under 1970-talet hade Schweizisk klockindustri ca 65% av världsmarknaden tills quartz-teknologin tog över. Ironiskt nog var det schweizare som uppfann quartz-teknologin – en ny typ av klocka som inte hade en massa rörliga delar och som höll tiden inom sekunden per år – men lyckades inte övertyga sin ledning inom sin viktigaste idustri. Därmed patenterade man teknologin annastans och Japan och USA tog över marknaden. Schweiz tappade hela marknaden och ca 60.000 arbetsplatser; landet blev en marginell producent inom branschen. Detta är ett klassikt exempel på ett paradigmskifte som jag antar även den högsta ledningen inom fordonsindustrin bör ha hört om.

Framtidens mission-specifika noll-emissionsfordon
Vilken typ av bilar kör vi i framtiden? Allt tyder på att det blir en intressant blanding av drivkraft. I första fasen, blir det hybridbilar och sedan en allt större mängd elbilar i takt med infrastrukturutveckling. Senare kommer även vätgasbilarna, bilar som Honda FCX Clarity som lanserades på Gotland Ring juni 2007, men dessa kommer att vara mycket dyra tills en betydligt större kritisk volym nås för produktion av bränsleceller. Funktionellt är dessa vätgasbilar redan fantastiska att köra och som utsläpp får man endast vatten. Parallelt med dessa teknologier kommer det att finnas vissa alternativa bränslen – främst biogas, etanol och biodiesel – tillgängliga. Motorer drivna av fossila bränslen kommer att bli betydlig snålare och användas i hybridbilarna. Aerodynamiken och däcksteknologin kommer också att spela en stor roll i att minska förbrukningen. Teknologiska finesser, som till exempel KERS (Kinetic Energy Recovery System), har stor betydelse också. Formel 1 tar i bruk och börjat utveckla systemet från och med 2009. Om bilsporten så småningom kunde starta elbils- och hybridbilstävlingsserier med all cylindrar eller i det här fallet fulla batterier, så kunde utvecklingstakten öka markant.

Det aktuella för mobilitet nu är hybrid och plug-in elbilar. Batteritillverkare har en stor roll. Till exempel kinesiska Byd Auto (BYD – förkortning för build your dream) ägs av en stor kinesisk batteritillverkare som har 10.000 ingenjörer som jobbar med laddbar batteriteknologi. Det torde inte ta länge innan vi ser en brant learning curve, där litiumjonbatterier med järnfosfat tar ledning kapacitetsmässigt, just genom Byd Autos industrisatsning.

Även i USA finns det hopp om en snar förändring i tänket bland konsumenterna. Många familljer har flera bilar och därmed är det möjligt att det finns en öppenhet att byta ut åtminstone en av sina bilar. Då kan familjen köra sina vardagsmil med en plug-in elbil och fortfarande ha kvar sin stora SUV, hoppeligen då en hybridversion, för de resor hela familjen vill köra längre vägar. Framöver kommer laddnings- och utbytesstationer vara så pass utspridda man kan köra elbilen överallt.

Som jag skrev i en artikel redan 2006 (Makroperspektiv i Energidebatten), så är det meningslöst att producera etanol och biodiesel genom åkerarealbaserad produktion. Då stiger emissionsnivåerna. Endast genom andra generationens biobränslen, producerade med andra generationens teknik med råmaterial från modern skogsindustri kan man nå konkret ekologiskt mervärde. Jämfört med fossila bränslen når man då till och med 80 procent minskning i växthusgaser och kalkylen inkluderar då både produktions- och konsumtionsprocesser. Tyvärr tillverkas inte biobränslen på detta sätt i en tillräcklig utsträckning.

Jag vågar prediktera att biobränslen får på längre sikt en marginell roll jämfört med plug-in elbilar och vätgasbilar – båda så kallade zero-emission vehicles, dvs fordon med nollutsläpp.

“Better Place”-satsningar
Varför har man kommit igång med intressanta satsningar för plug-in infrastruktur just i Israel, Hawaii, San Francisco Bay-området och Danmark? Det innovativa företaget Better Place, ett bolag den duktiga entreprenören Shai Agassi grundade 2007, har lyckats skapa ett koncept med vision och långsiktighet. Ett naturligt startland för det första projektet – främst pga geopolitik, en mycket stark vilja till oberoende av olja och dess ö-lika karaktär (körs endast korta distanser) – är Israel. Renault-Nissan hoppade på projektet direkt för att skapa en vagnpark för hela marknaden och färdigheter för att slutligen nå en kritisk massa för plug-in-teknologin globalt.

På Hawaii, där jag själv förövrigt en gång bott i över ett år, har politisk ledning, myndigheter och kommersiella aktörer visat en stor öppenhet för förändring; därför har man kommit igång snabbt. Guvernören på Hawaii, Linda Lingle, har haft en stor roll som visionär för en hållbar utveckling för sin ö med målsättning att skapa totalt oberoende av yttre energikällor. Där satsar man endast på hållbar energi från våg-, vindkraft och geotermiska processer.

Kostnaden för Hawaiis plug-in infrastruktur, dvs laddnings- och batteriutbytesstationer, motsvarar två månaders konsumption av olja för ö-riket med ca 1 miljon innevånare. Better Place och ett lokalt energibolag skrev på ett samarbetsavtal nu i början av december och är nu i täten av förändringsprocessen i hela världen. Kan Gotland hänga med? Gör Gotland till Best Place!

Gotlands satsning på elbilar?
Redan så tidigt som i början av 1990-talet försökte jag införa enkla små elbilar som man kunde få hyra som huvudsakligt transportmedel innanför murarna i Visby. Då fick jag ett nej för projektets finansiering från Utvecklingsfonden, nuvarande Almi Företagspartner. Idén var att lösa mobilitet för turister innanför murarna. Samtidigt skulle man ha sluppit enkelriktade gator och parkeringsproblem. Då var bilarna rätt så primitiva, men tillräckligt bra för det tilltänkta syftet. Det skulle ha fungerat som ett insteg mot framtiden. Nu är det, så vitt jag vet, Christian Sandberg, miljö- & teknikansvarig på Gotland Ring, som kör det enda regisrerade elfordonet på allmän väg på Gotland – en elmoped. Själv har jag beställt en elgående sportbil som tyvärr lanseras först 2010. Framtida eldrivna bilar kommer att vara både lätta och snabba. Körglädjen kommer inte försvinna – tvärtom. Redan 2009 finns det ett antal intressanta elbilar att få tag på.

Nu ingår jag i en arbetsgrupp som har som uppgift att skapa infrastruktur för plug-in elbilar, skapa industriella kontakter mot fordonsindustrin, främst inom forskning, produktutveckling och marknadsföring. Det som fattas, tills vidare, är helhetsfinansieringen. Finansieringsbehovet är inte stort men imperativt viktigt för att nå resultat. Den bör komma i första hand från eko-kommun Gotland, energi- och kraftledningsbolagen.

Vi har många vinnare i denna ekvation. Användarna får en billig och hållbar lösning på mobilitet; energibolaget får ett utvecklingslaboratorium för en helt ny affärsmodell med stora pengar på sikt (även elnätverkets kapcitetsökning genom elfordonen och produktutveckling av intelligenta styrreglage som mervärde); utvecklingsmöjligheter för mjukvarobolag för skapande av intelligent kraftnät; kommunen får en hållbar lösning för mobilitet (som kan gå hand i hand med det mer begränsade biogasprogrammet); Gotland får bättre miljö och Visbys ringmur förvittras mindre av avgaser; eko-kommun Gotland får en betydelsefull positiv exponering internationellt.

Vad kommer elbilen att kosta? Bilar kostar framöver olika beroende på typ av modell man väljer. Användning av mobiltelefon fungerar som en lämplig paralell för framtida mobiliteten. Tänk dig kraftbolaget som mobiloperatör och bilen som mobiltelefon. Man betalar för ett abonnemang eller leasingavtal och faktureras för körda mil/energiförbrukning, inte betoning på ägandet av bilen. Milkostnaden blir i slutändan betydligt billigare och elbilen har rejält färre delar än en bil med konventionell motor.

Varför är man orolig över batteriers kapacitet? Batteriutvecklingen är snabb och den kan man byta ut till en ny modell framöver. Det är ju som att tanka bilen. Man ska se batterierna och laddningsstationerna som ett virtuellt oljefält. Skillnaden är bara att oljan i det här fallet inte tar slut!

Batteriteknologin går ut på att skapa det optimala receptet för kemiska reaktionen för att skapa effektivitet och stor strömstyrka. Dessutom ska battaeriet tåla tuffa påfrästningar och stora temperaturskillnader. Det är därför inte vanliga batterier i datorer och mobiltelefoner räcker till.

Nu är tiden inne att släppa det totala beroendet av den geologiska engångspresenten från det forna, dvs oljan – syndabocken till kontinuerliga geopolitiska, ekonomiska och ekologiska kriser .

Vind i Tanken
Gotland har redan från början varit ledande i Sverige inom vindkraft och använder sig idag av procentuellt störst andel – ca 25% – el i denna hållbara form. Då är det ju naturligt att elbilarnas propulsion utförs av vinden på Gotland och även övriga hållbara energikällor i Sverige och resten av världen.

Alec Arho Havrén, MIM/MBA
VD Advantage Consulting och Gotland Ring

Posted in Artiklar

Erbjudanden

Cart

Payson